Nolato hållbarhet

Plasten ska inte hamna i havet, där den kan göra stor skada.

Hur påverkar miljödebatten om plastavfallet Nolatos hållbarhetsarbete?

Hallå där, Torbjörn Brorsson, Nolatos chef för hållbar utveckling!
Plast är ju lite i blåsväder nu. Hur påverkar det Nolatos hållbarhetsarbete?

– Mycket av kritiken handlar om plast som hamnar där den inte ska hamna, till exempel i havet. Uppemot åtta miljoner ton plast hamnar i haven varje år, något som orsakar skador på fiskar och andra djur. 

 

Men plasten ska väl inte hamna i havet?

– Just nedskräpning är kanske den fråga som berör oss alla i världen mest. Plaster bryts mycket långsamt ner i naturen och kan finnas kvar i hundratals år. Det är bara att konstatera att insamlingen och återvinningen av använda plastprodukter inte håller takten med plastproduktionen.

 

Vad händer med Nolatos plastprodukter?

– Varje år använder Nolato omkring 30.000 ton plaster. En stor del av de produkter som Nolato tillverkar är långlivade och används till exempel i fordon, trädgårdsmaskiner, mobiltelefoner, möbler och medicinsk utrustning. Dessa utgör inte något större problem i sammanhanget och produkterna i sig omfattas ofta av lagkrav och väl utvecklade system för återvinning.

 

Men Nolato tillverkar väl även plastprodukter med kort livslängd?

– Ja, det är till exempel konsumentförpackningar för läkemedel och kosttillskott, som vanligtvis hamnar i hushålls­soporna och därefter förbränns på ett ­kontrollerat sätt. 

 

Har Nolato en strategi kring plasternas miljöpåverkan?

– Ja, vi har kommit långt i arbetet att fasa ut de tillsatsämnen som är farliga för människor och miljö. Eftersom plast är vår huvudsakliga råvara är vi också noga med att minimera spill och kassationer. 

– Vi har också ett mål att öka användningen av återvunnen plast, liksom av ­bio­plaster.

 

Är sådana bioplaster framtidens lösning?

– Nu blir det tyvärr lite krångligt. Man måste först och främst skilja på bioplast och bionedbrytbar plast. Bioplaster tillverkas till exempel av majs eller sockerrör och består av exakt samma polymerkedjor som finns i fossila plaster. 

– Bioplastens egenskaper är därför identisk med de traditionella plasterna, men den kommer från en förnybar råvara och har ett mycket lägre koldioxidavtryck. Denna typ av plast kan återvinnas i samma system som fossila plaster.

– Men det finns också frågetecken även för denna typ av plast, bland annat ifråga­sätter många om det är lämpligt att livsmedel ska användas för att ­framställa plast. Arbets- och miljöfrågorna vid odlingen är också viktiga.

– Alla bioplaster är heller inte bionedbrytbara, alltså att mikroorganismer bryter ner huvuddelen av ett material till ­vatten, koldioxid och restprodukter. Och de som är bionedbrytbara kan inte slängas i den vanliga plaståtervinningen.

 

Hur ser du på utvecklingen inom området?

– Produkternas miljöprestanda har blivit en allt viktigare konkurrensfaktor för våra kunder, så intresset att förändra och förbättra finns där. Här ser vi oss som en kompetent partner, som kan stötta våra kunder med grön teknologi. 

– Inom vissa branscher är man dock avvaktande och försöker att undvika förändringar, eftersom det kan ändra produkternas prestanda på ett oönskat sätt. Inom medicinteknik och läkemedel är det till exempel en grundregel att använda ”virgin materials”. 

– Jag är även övertygad om att debatten kommer att driva på utvecklingen i riktning mot mer icke-fossila plaster och bättre återvinningssystem. Förhoppningsvis kommer den också att påverka människans beteende, så att uttjänta plastprodukter hamnar där de ska.

 

Annat som kan vara intressant att läsa